Jag gillar mitt liv.

För alltså,ändå. liksom. Jag har ju vänner. Jag kan snacka med nån. Det är inte alltid jag som inleder en sms-"koversation" men nån.
Jag är väl inte vacker,men jag är väl inte sjukt ful heller. Typ missbildad eller nåt.
Jag har lixom familj som älskar mig(okej,visst,inte alla stunder kanske,jag är ingen ängel lixom) och jag dom.
Jag har intressen,jag bryr mig om saker. Jag skrattar minst fem gånger om dagen. Och oftast är nån gång en riktigt "rå-garv"

Min i och för sig, sååå bra är det ju inte :/

Men alla har det inte så. I skolan kanske nån inte har det så lätt. Eller kanske hemma. Jag vet inte,båda kanske. så hjälp BRIS eller FRIENDS eller nån sån typ av sak. Det bådar gott,hörrni.


Vill bara säga det. Ett normalt inlägg kommer snart!

puss puss!
(vill ha en sån pin)